Melina är sex år och bor ensam med sin mamma på en enslig gård i Tornedalen. I skogen bakom huset leker hon med vättarna och på ängarna dansar hon med älvorna. Men en dag är inget som förr, och hennes vänner tycks försvunna. Melina ska snart inse att inget är som hon trott.
OBS! Denna text är framtagen internt av förlaget.
“Det kan tyckas läskigt till en början, men det är en ganska snäll spökhistoria”, säger Daniel som stått för texten. “Det är lite mysrysligt, men bara fram till en viss punkt. När läsaren når dit tänker hen, aha – det är så det ligger till. Du vet, när man visar monstret i en skräckfilm är det sällan otäckt längre. Det är lite samma här.”
Suggestiv stämning i Julia Kovalevas illustrationer.
“Miljön i boken är från min uppväxt. Jag växte upp i Malmberget vintrarna och Tärendö sommartid. Gården i berättelsen ligger någonstans i Pajalakommun, så mycket avslöjas i boken men inte mer. Det skulle kunna vara i Tärendö. Det förekommer några finska uttryck, och inför ljudboken har vi jobbat hårt med att få rätt känsla i uppläsningen. Det får inte låta fel.” Ljudboken planeras släppas i samband med Bokmässan i september.
Daniel berättar också att det finns några påskägg i boken:
“Ja, på något ställe. Det finns till exempel en karta över ön Masona på väggen i huset. Varför hänger den där? De som spelat Sagospelet Skräck kanske känner till att vår värld och Masonas värld sitter ihop och att det går att resa mellan dem för dem som vet hur. Men vad det betyder? Tja, jag tänker att läsarna får fantisera om det.”
En karta över Alea Masona hänger på väggen i bakgrunden.
Tonen på bilderna i boken går i mörka färger.
“Det var ett högst medvetet val. Julias bilder är perfekta för berättelsen. Hon kan gestalta både det lite otäcka och det varma och fina. Hon var perfekt för jobbet.”
Att skräck bara skulle vara för äldre barn och vuxna håller Daniel med om. I alla fall delvis. Eller?
“Alltså, skräck är ju mycket mer än splatter och zombies. Coraline av Neil Gaiman är riktigt bra. Och Jag är en varulvspojke flirtade en del med genren. Sedan finns det mängder med böcker, som Anders Fagers Den elaka vikarien, skriven på rim, avsedd för små barn. Om jag tänker på vad jag läste som barn så fanns där Spöktimmen (med Hans Arnolds fantastiska omslag), och den kunde vara ganska blodig. Men Melina och älvorna är inget sånt. Det är mer en saga med inslag av spökhistoria. Men där det inte riktigt är som man tror. Kanske.”
Boken hanterar frågor som ensamhet, längtan och döden. Men den gör det på ett fint sätt, och är faktiskt trösterik i slutet.
“Ja… Jag tror ju inte på något, egentligen. När det är slut är det slut. Men det här är en saga för barn som kanske börjat fundera på döden. Och vi vill ju inte att de ska ligga med mardrömmar och dödsångest. Så det slutar förlösande. Flera testläsare – vuxna som läste för sina barn – grät i slutet. Det var starkt och gjorde mig stolt. Att jag och Julia kunnat skapa något så påtagligt. Barnen har också kommit med fina kommentarer, men jag kan inte avslöja dem här för då spoilar jag slutet.”
Några av testläsarnas kommentarer om boken
“Vackert om döden. Borde passa sexåringar som börjat tänka på livet och vad som kommer sen.”
– Anna
“Den bästa barnbok om döden jag läst.”
– Mattias
“Tycktes mycket mörk i början, men vilken vändning!”
– Camilla
“Jag grät i slutet, för slutet var så fint.”
– Niklas
Om boken
Melina och älvorna är en kärleksfullt berättad historia om ensamhet, rädsla och döden, med en hoppfullhet som lyser igenom.
Boken är skriven av Daniel Lehto och illustrerad av Julia Kovaleva, och den passar åldrarna 3-6+
Daniel har suttit fast med sitt arbete som support för Fria Ligan, men projekten har ändå rört sig framåt, produkterna är ingen one man show utan mer ett grupparbete.
Soloäventyr: Käpplingemorden
Pierre Fröbergs historiska soloäventyr om stormaktstidens Sverige kommer ut till Bokmässan i Göteborg.
Soloäventyr: Ångflickan del 1 – 2
Gunnars Söderbergs bok kommer i nytryck tillsammans med Ångflickan del 2. De båda kommer ut lagom till Bokmässan i Göteborg.
Äventyr: De sju artefakterna
Förlagets redaktör Marie Östling har precis lämnat in redigerade och korrekturlästa filer. Samuel Lowejko ska hugga tag i att gå igenom dessa och föra in korrekturet. Illustrationer finns till lite mer än halva detta mastodontverk, och andra halvan ska givetvis också kläs i illustrationer.
Drakar och demoner: Den brända jorden, Vildmarkens varelser och Bordonius öde
Bordonius förbannelse har bytt namn till Bordonius öde, och kommer att förses med serietiteln Mörkerkungens förbannelse, det vill säga samma serie som Den brända jorden.
Tryckofferterna är godkända och tryckdatum bokat.
Vi förskottsbetalar trycket för de tre produkterna så snart Kickstarterpengarna kommit förlaget till godo.
Lasse Partanen, Peter Svärd och Richard Svensson jobbar på med bilderna.
Daniel har försökt hinna med bildmanus, men det är tyvärr en punkt som han ligger efter med.
Skrivmässigt uppskattar Daniel att det återstår en helgs skrivande och redigerande innan han kan hugga tag i layouten för en beta av Den brända jorden. Eventuellt lejer vi bort layout denna gång, beroende på hur mycket tid Daniel har att avvara.
Vildmarkens varelser är den produkt som har mest text kvar att producera. Den titeln kommer att ta snabba skutt framåt efter den första juli.
Roman: Uppbrott från jorden – ljudboken
Emanuel Blume har läst in George Johanssons klassiker. Den är redigerad och mixad till stora delar, men lite arbete återstår.
Äventyr: Sara och Kumpel del 1 – 3
Johanna Glembo har skrivit klart och Richard Svensson har illustrerat bok 1 och 2, och jobbar just nu med den tredje delen. Bok 1 och 2 är helt klara, även layoutmässigt.
Äventyr: Ina och Eld del 3, 4 och 5
Böckerna är alltjämt försenade. Textmässigt är del tre klar, och del fyra och fem väntar på redigering. Del tre ska vara till hälften illustrerad. Del ett ska bokas in för ett omtryck.
Skräck: Holmgång
Boken är fortfarande försenad. Alla illustrationer är dock på plats. Vi har en extern skribent som ska hjälpa till med projektet. Mer information kommer!
Drakar och demoner: Hemligt projekt
Ett hemligt projekt är klart och kommer att släppas innan jul, utan någon Kickstarter. Vi kommer berätta mer framåt hösten!
Bilderbok: Pappa är undersköterska
Boken är skriven och illustrerad och ska få layout. Planen är att släppa den till Bokmässan.
Rymd: Andromeda
Den andra boken om Universums öde till rollspelet är skriven av Mikael Bergström och Daniel. Textmässigt har boken varit klar länge, men den är inte illustrerad eller layoutad än.
Rymd: 2 x äventyr
Alexander Fahlanders två fullängdsäventyr väntar på bilder och layout.
Emanuel Blumes roman Nagriljärerna fortsätter att skörda framgångar. Nu senast i speltidningen Fenix som ger romanen ett mycket gott omdöme.
“Snarare jämför med storheter som John Ajvide Lindqvist och Jan Guillou. Jag kan verkligen rekommendera den, särskilt till lite äldre rollspelare som ännu minns moralpaniken på 90-talet.” – David Jenssen Bergkvist, Fenix 2/2023
Berättelsen börjar i november 1993. Gabriel är sexton år och känner sig missanpassad och efterbliven. Han bor med sin mamma och tre bröder i Vargön utanför Vänersborg. I nya klassen går punkaren Lo, som övertalar honom att gå med i en rollspelsgrupp tillsammans med klassens clown och två syskon från Bosnien. En ny värld öppnar sig, där hockeytrunkar och epatraktorer byts ut mot äventyr och trolldom. Den blir en flykt från kraven att skaffa körkort, bidra till hushållets inkomster och allt annat Gabriel vet att han borde.
Samtidigt händer något konstigt. Mörka skuggor från spelet börjar skymta förbi i verkligheten och sakta men säkert förvandla den till en mardröm. Gabriels äldre bröder berättar om deras gemensamma pappa – att han var alkoholist. Att han var sinnessjuk. Men vart har han tagit vägen? Gabriel måste få veta. Tillsammans med Lo följer han ett vindlande spår som leder till en övergiven nöjespark djupt in i skogen, och allt närmare den lögn som format hela hans uppväxt.
En del av handlingen utspelar sig i den rollspelsvärld som blir en spegling av verkligheten och hjälper Gabriel att på krokiga omvägar ta reda på sanningen om vem han är och vad som händer omkring honom.
Under arbetet med Universums öde ställdes vi inför ett problem. Manuskripten fanns inte tillgängliga digitalt. Dessutom hade en del i serien strukits inför nyutgivningen av böckerna från 1999: Planetjakten var borttagen från serien, och delarna om Polaro P. Onyx och Morningstars missöde struket från den efterföljande delen På okänd planet. Det krävdes sålunda en viss arbetsinsats för att dels digitalisera böckerna, samt att redigera På okänd planet för att undvika plothål.
Daniel skannade alla sidor i böckerna, och lade ihop dem till ett dokument per bok. Alla sidor tvättades på brus, skuggor och annat som kunde störa datorns kommande arbete. Sedan lät han datorn jobba med att konvertera de inscannade bilderna till textfiler. När detta var gjort, återstod en manuell handpåläggning med att hitta alla misstag datorn gjort. Vissa misstag var frekvent återkommande. Datorn hade tolkat utropstecken som stort i eller litet l. I stort sett alla a och o som följdes av l hade lästs in som d. Om l var innan a eller o, var det istället ett b. Vissa ord kunde datorn inte riktigt tolka, kanhända den skannade bilden var aningen suddig eller att trycket var något svagare just där.
När texten var tvättad och rättad utfördes en kärleksfull och ömsint redigering, och när arbetet nådde På okänd planet, fick lite extra kraft läggas på redigeringen för att få Uppbrott från jorden och På okänd planet att fungera tillsammans utan plothål. Delar av Planetjakten togs med i På okänd planet – så läsaren fick nu följa Len och Amalthea medan de letade efter en beboelig planet. Det gjorde övergången mindre abrupt. Sedan skrevs helt nya stycken och delar för att överbrygga den bortredigerade Polaro P Onyx – en karaktär som huvudpersonerna lärde känna i den strukna delen.
Resultatet blev bra, och helheten räddades. Daniel, som vuxit upp med böckerna och kunde dem utan och innan, lät med viss nervositet visa upp den nya versionen av På okänd planet för George och hans fru Marie. Några månader senare anlände boken från tryckeriet och nådde läsarna.
”Vid sidan om dem hängde något och dinglade. Det liknade en samling förvuxna svarta naglar eller krökta knivblad. Han knep ihop ögonen, kände hjärtat slå hårdare. Det var en av dem.”
Nagriljärerna av Emanuel Blume gavs ut av förlaget lagom till Bokmässan i fjol, och distribueras av Whip Media. Vi är såklart väldigt glada för det fina mottagandet som Emanuels skräckroman fått av bokbloggar och läsare. Boken får för övrigt fortfarande att köpa via förlagets webbutik till bokreapris!
Läs några av omdömena nedan!
“Detta är absolut en läsvärd bok som kan tilltala ett stort ålderspann.”
– Bokdjungeln, betyg 4/5, 221209
“Jag gillar inte fantasy. Jag gillar inte rollspel. Jag är absolut ingen ung vuxen. Egentligen är det nog helt otippat att jag verkligen gillar Nagriljärerna.”
– Bokföring enligt Monika, betyg 4/5, 230224
“Nagriljärerna fungerar för såväl tonåringar som vuxna som vill ha lite spänning och mysrys sitt litterära liv. Boken är välskriven, miljöbeskrivningarna är målande och detaljrikedomen gör att det är lätt att förstå i vilken tidsepok man befinner sig för tillfället.”
– Bokgalen i Viskadalen, 230218
“Emanuel lyckas förmedla en känsla av att hamna i en värld där man inte vet vad som egentligen är verkligt. Det är intressanta karaktärer, mystik, vänskap och spänning i en välbalanserad mix. En bok jag starkt rekommenderar.”
– Millahs Bookpage, 230213
“Det är en väldigt mörk historia i flera perspektiv. Trasiga familjerelationer, sjukdomar och olagliga handlingar lyfts. Boken är välskriven och genialiskt uppdelad i 3 delar, baserat på olika tidsepoker. Jag tycker att denna bok bör övervägas att implementera i skolans utbildningssyfte. Den är lättläst men är ett otroligt bra underlag för viktiga diskussioner som är ytterst relevanta i övre tonåren. Kan varmt rekommendera denna bok, oavsett om man gillar det övernaturliga eller inte.”
– Bokfokus, 230129
“An interesting device for character development in this book is the interactions between the characters in their reality and in the game and it´s clear some of these teenagers/young adults use the game script to explore aspects of their lives which might be difficult for them to deal with otherwise. […] Some of the themes explored in this book are abuse, mental illness, friendship, family dynamics, class, and acceptance. Knowing I´m not the target audience for this book I did still enjoy the read.”
– Bokfokus, 221102
“En del av handlingen utspelar sig i den rollspelsvärld som blir en spegling av verkligheten. Jag gillar hur de två berättelserna går parallellt och tillsammans genom boken som förs fram i ett lugnt men behagligt tempo. Det blir aldrig tråkigt utan snarare bidrar till spänningen. Nagriljärerna är en bok från tonåren/ung vuxen spannet och uppåt, som kan uppskattas av både yngre och äldre. […] Nagriljärerna är Emanuel Blumes andra bok och man bara måste hoppas på fler.”
– I min bokhylla, 230107
“Det här är en berättelse med många lager, men den viktigaste (i mitt tycke) är själva grundberättelsen att Gabriel tycker han är ‘den ruttna klementinen i korgen’. Hur Gabriel känner sig annorlunda och utanför i sin familj av motorintresserade storebröder, känslan av meningslöshet och att inte ha något sammanhang och hur rollspelet och den udda sammansättningen av människor i rollspelsgruppen fyller en roll som inte har med själva spelet att göra. Det är en rätt ovanlig fantasy fylld med mörker, melankoli och inslag av skräck, men också om vänskap, hopp och äventyr!”
Förköpsprodukt som skickas ut så snart vi fått boken från tryckeriet i april. Hela ordern skickas ut tillsammans med denna bok om du inkluderar den i din order.
Fram till release bjuder vi på en digital version av boken! Vi skickar den inom några dagar efter din order till den mailadress du registrerar när du beställer. Du kommer även få en länk till den inlästa versionen som ljudbok när den är färdig senare i vår. Gäller enbart förorders!
Melina är sex år och bor ensam med sin mamma på en enslig gård i Tornedalen. I skogen bakom huset leker hon med vättarna och på ängarna dansar hon med älvorna. Men en dag är inget som förr, och hennes vänner tycks försvunna. Melina ska snart inse att inget är som hon trott.
Melina och älvorna är en kärleksfullt berättad historia om ensamhet, rädsla och döden, med en hoppfullhet som lyser igenom.
Skriven av Daniel Lehto och illustrerad av Julia Kovaleva.
Speltidningen Fenix skriver regelbundet om både våra rollspel och våra böcker. I novembernumret blev Emanuel Blume, författare till vår nya skräckroman Nagriljärerna, intervjuad. Han pratar om att skriva skräck, om likheten mellan rollspel och författande, om nittiotalet, fördomar, sina favoritäventyrsspel och alla möjliga kopplingar däremellan. Vi har fått tillåtelse att publicera hela intervjun i dess helhet. För den som inte vill zooma in och läsa pyttebokstäver i bilden kommer i text här nedanför.
Intervju med Emanuel Blume om Nagriljärerna
Frågeställare: David Jenssen Bergkvist Svarande: Emanuel Blume
Hej Emanuel Blume, författare till den kommande boken Nagriljärerna, som ges ut på Daniel Lehto förlag! Du är tidigare känd som författare till den kritikerrosade SF-romanen Nomadplaneten, men nu ger du dig på en ny genre! Vill du börja med att prata lite om det? Känner du dig klar med science fiction?
Känd är nog att ta i, möjligen i en liten krets. Och jag är absolut inte färdig med science fiction! Men jag har alltid tyckt om fantastik som helhet, både att läsa och skriva, allt från hård SF till zombieskräck och urban fantasy. Möjligen att jag är lite mätt på klassisk fantasy, som jag förläste mig på i tonåren. Men hård SF kommer jag definitivt återvända till, jag har faktiskt ett manusidé som ligger och gror i bakhuvudet.
Men nu är det magisk realism som gäller! Vill du berätta lite om Nagriljärerna? Dess tematik, stil, miljöer, karaktärer?
Nagriljärerna är mer av en ungdomsbok än Nomadplaneten. Åtminstone är huvudpersonen yngre och mycket av handlingen utspelar sig i ungdomskretsar – i skolan, på konserter och så vidare. Sen är det nog en bok som vuxna gärna läser också. Åtminstone gillar jag den typen av berättelser, som t. ex. Sara Bergmark Elfgrens böcker. I Nagriljärerna har jag tre huvudteman: Rollspel, rädsla och skör vänskap. Det handlar om Gabriel, som precis börjat gymnasiet och blir indragen i en rollspelsgrupp av klasskamraten och punkaren Lo. Båda två är ganska udda, men på helt olika sätt. I rollspelet upplever Gabriel nåt han aldrig upplevt förut, en värld som är totala motsatsen mot hans egen värld där epatraktorer, extrajobb och hockey är det han förväntas hålla på med. Men ju mer han dras in i äventyret, desto svårare får han att skilja på spelet och verkligheten. Sista delen av boken utspelar sig åtta år senare, när han är tjugofyra.
Det låter lite som en mardrömsvision formulerad av Didi Örnstedt? Är det tänkt att vara en förmaning mot verklighetsflykt?
Jag har dålig koll på Didi Örnstedt men jag känner till boken ”De övergivnas armé” och vad den handlar om. Rollspelandet sågs ju som ganska kontroversiellt av vissa under 80- och 90-talen. Det fanns konspirationsteorier om alla möjliga saker, som att spelen skulle göra barn till satanister eller skjutgalna mördare. Och den fördomen finns med i Nagriljärerna, bland de som inte vet vad rollspel handlar om. Att gå mer in på kopplingen mellan rollspel och verklighet än så är nog att gå lite väl långt in på spoilerterritorium.
Är det för mycket av en spoiler att förklara vad en “nagriljär” är?
Njaä, en väldigt liten spoiler i så fall. Själva nagriljärerna är ett slags varelser, eller demoner, som förekommer i spelet. De är obeskrivliga tingestar med förvridna lemmar, långa kloliknande naglar och en mun som går vertikalt genom ansiktet istället för horisontellt. Det är när Gabriel börjar ana dem även utanför spelet allt ställs på ända.
Vad har du själv för relation till spelkultur, såsom rollspel eller lajv?
Jag blev introducerad till bordsrollspel i slutet av högstadiet, av några äldre kompisar. Vi spelade ett par år, främst Drakar och Demoner men också spel som Vampire, Viking och Svenil, och jag älskade det. När de försvann ut i världen för att plugga drog jag ihop några yngre vänner och fortsatte spela med dem. Då insåg jag att jag tyckte minst lika mycket om att spelleda som att spela. Spelledandet ligger väldigt nära berättandet och romanskrivandet, så i mångt och mycket har jag rollspelandet att tacka för att jag började skriva själv. Lajvat har jag gjort några enstaka gånger och brädspel spelar jag så ofta jag får möjlighet. Men datorspelandet är nog den spelhobby jag ägnar mest tid åt. Jag är väldigt svag för berättande spel med få eller inga våldsinslag, som point-and-click- och FMV-genrerna. Båda har fått en renässans i och med indiespelvågen de senaste tio åren.
Vill du rekommendera några särskilt intressanta titlar bland sådana berättelsedrivna indiespel som du har hittat?
Oj, ja, gärna! Två av mina favoriter från de senaste åren är Fran Bow och Kathy Rain, som båda är svenskutvecklade. Det förstnämnda är psykologisk skräck med fantastisk handmålad grafik, om en flicka på ett mentalsjukhus, hennes flykt därifrån och hennes kamp mot det som jagar henne. Kathy Rain är mer av en lätt övernaturlig detektivhistoria med klassisk pixel art. Ett annat svenskutvecklat spel som kombinerar SF och skräck är SOMA, som vred om hjärnan på mig flera varv för ett par år sen. Går man längre tillbaka är Myst och dess uppföljare nog de spel som inspirerat och påverkat mig allra mest, både som person och som berättare. Och Monkey Island, inte att förglömma. Kan knappt bärga mig att få spela det nya som kommer nu i höst, över 30 år efter det första! Amanita Design är en tjeckisk spelstudio som gör fantastiska, absurda äventyrsspel utan dialog. Både jag och mina barn tycker väldigt mycket om dem. Och Gabriel Knight får man inte glömma såklart. Åtminstone inte de två första. Fantastiska, välskrivna och mycket mer vuxna än spel generellt var på den tiden de gjordes. Gabriel i Nagriljärerna fick låna sitt namn därifrån. Och en sista: Minimalistiska Darkside Detective. Twin Peaks-inspirerade detektivhistorier med övernaturliga inslag, mycket humor och korta ”fall” som man lätt kan lösa på en kväll.
Spelar/spelleder du fortfarande rollspel också?
Just nu är jag ganska upptagen med att vara pappa, så det kommer nog dröja några år innan jag kan ta upp rollspelandet igen. Men fyraåringen älskar både brädspel och datorspel så det bådar gott!
Nomadplaneten innehöll, precis som brukar vara fallet med bra SF, ett ganska starkt samhällskritiskt tema, där fokuserat på den uppseglande klimatkrisen som ju tyvärr bara blir mer och mer aktuell. Finns det något motsvarande budskap eller tema i Nagriljärerna?
Jag skulle inte säga att Nomadplaneten är samhällskritisk, min tanke med den var inte att kritisera hur vi tänker eller vilka beslut som tas i nutid, utan bara skildra en framtid där utvecklingen har fortsatt som idag. Och hur människan hanterar insikten att det som varit gått förlorat för alltid. Men det kanske är samma sak. Jaja.
Om Nomadplaneten hade en handling i stor (bokstavligen astronomisk) skala så är Nagriljärernas handling mer småskalig. Den har större fokus på relationerna mellan karaktärerna och de vidunder som lurar i vår egen källare snarare än på främmande planeter. Budskap och tema finns, men det brukar ge mer för läsaren att läsa in det själv än att jag ska stå och berätta vad berättelsen handlar om. Om sorgen var central i Nomadplaneten är rädslan central i Nagriljärerna.
Du sa att Nagriljärerna är mer av en ungdomsbok, men vem tänker du dig är den mest centrala målgruppen? Vem har mest ut av att läsa denna bok, och varför? Vem vill du allra helst nå?
Det är så knöligt det här med målgrupper. Författare hatar det och läsare struntar i det men förlag och bokhandlare kräver det. Jag tänker mig två grupper som de jag framför allt skriver för: De som är unga idag och de som var unga på 90- och 00-talet då boken utspelar sig.
Vill du nämna några viktiga inspirationskällor till boken?
Sara Bergmark Elfgren är en av mina favoritförfattare, så mitt sätt att skriva har definitivt färgats en del av hennes. Sen är det svårt att bortse från Stephen King som jag läst ohälsosamt mycket av sen högstadiet. Silent Hill-spelen har varit en stor inspiration både för den här boken och Nomadplaneten. Och så får vi inte glömma Cirkus Miramar, som både inspirerat boken och är med i den. En av bokens nyckelscener utspelas på en Cirkus Miramar-konsert och jag har lyssnat på dem mycket, mycket. Den sista, och kanske mest problematiska, inspirationen är min egen erfarenhet av panikångest och vad det gör med en.
Urban fantasy med skräckinslag som utspelas i det sena 1900-talets Sverige får mig att associera lite till John Ajvide Lindqvists “Låt den rätte komma in” också?
Det har du säkert rätt i. Pinsamt nog har jag inte läst den, men jag har läst och gillat mycket annat av Ajvide Lindqvist och de elementen finns ju onekligen där också.
Hur har du jobbat med världsbygge i samband med skrivandet av Nagriljärerna? Du nämnde att ditt författarskap är inspirerat av spelledande, har det påverkat processen?
Världsbygget har inte varit en jättestor del av arbetet med Nagriljärerna, eftersom den utspelar sig i en tid jag själv levde och i den stad där jag bor numera. Tanken är att världen ska ligga så nära verkligheten som möjligt, så att den som var med där och då känner igen sig, gärna in till minsta detalj. Det jag gjort är att jag kontaktat folk som vet mycket om t. ex. platser där berättelsen utspelar sig, punkscenen i Vänersborg, veganaktivism och hur det var att komma till Sverige som bosnisk flykting på 90-talet.
Spelledandet har påverkat processen så tillvida att jag ser läsarens resa genom boken som att hen ”spelar” den, på så sätt att det finns genomarbetade lager under ytan för den läsare som får för sig att gräva. Om det makar sense.
Om Nagriljärerna var ett rollspelsscenario, vilket spel skulle det passa bäst i?
Jag vet faktiskt inte. När jag spelleder slutar det nästan alltid med att jag glider över i nån slags friform, och det är nog vad Lo som spelleder i boken också gör. De spelar Drakar och Demoner i Ereb Altor-världen, så åtminstone rollspelsdelarna skulle jag absolut spela på det sättet.
När kommer boken ut, och var köper man den?
Vi släpper den i samband med bokmässan nu i september. Det är också ett bra ställe att köpa den, annars kommer den till SF-bokhandeln och förhoppningsvis en hel del andra bokställen, plus att man kan få tag på den via förlaget (lehtospelochmedia.se) eller min hemsida (emanuelblume.se).
Daniel Lehto förlag ger ju ut rollspel, specifikt kopplade till böcker. Har du funderat på att ge ut något spelmaterial baserat på dina böcker?
Nej, den tanken har inte slagit mig. Ett rollspel baserat på ett bok om ett rollspel? Blir lite som Street Fighter: The Movie: The Game. Men det kanske kan funka? Det hade varit kul att skriva ett spelbart DoD-scenario med den handling som förekommer i boken. Det ska man ju nästan föreslå för Fria Ligan…
Meta är inne. Har du någon hälsning du vill leverera till Fenix läsare?
Kanske att om folk läser boken och den påminner om minnen av sitt eget rollspelande, den tiden, eller om man vill ropa att ”Neeeej, så var det inte alls!” får man gärna höra av sig!
Då säger jag tack för denna gång, med både antagandet och förhoppningen att det inte är sista gången vi hör talas om dig i Fenix! Jag ser även fram emot att få läsa Nagriljärerna.
Efter Bokmässan åkte jag norrut utan Nagriljärer i bagaget. Böckerna vi hade med oss sålde slut under mässan. Ordrarna för titeln kunde därför inte skickas genast jag kom hem, och jag har ivrigt gått och väntat på leveransen från Förlagssystem. Dagarna gick, och så idag fick vi en påminnelse att hämta ut två tunga paket från vårt ombud. Böckerna hade hamnat där, utan att vi fått någon notis om det. Så böckerna har legat där och väntat sedan jag kom hem, efter mässan.
Imorgon går äntligen paketen med alla orders iväg till er som beställt. Så nagriljärerna kommer efter er också!
Den första bilden ur barnbilderboken Flickan Melina och älvorna, skriven av Daniel Lehto, levererades precis. Julia Kovaleva har skapat en tät atmosfär och en färgsättning som ligger nära berättelsens tema. Hon har desutom ett gott sinne för berättelsens detaljer.
Vi ser mycket fram emot att se boken nå butiker och bibliotek 2023. Boken är en historia med inslag av mysrysliga läskigheter och mysterium. Det är också en historia om liv, död och vänskap som inte ens döden rår på.
Melina Ahos mamma var alltid så orolig att någon skulle få se Melina när hon lekte ute. “Grannarna stör sig på såna som oss”, sa hon. “Varför då”, undrade Melina. “De tycker inte såna som oss hör hemma här.”
Förboka Den brända jorden och Vildmarkens varelser till Drakar och demoner i webbutiken! Avfärda
