“Vackert om döden”

Melina är sex år och bor ensam med sin mamma på en enslig gård i Tornedalen. I skogen bakom huset leker hon med vättarna och på ängarna dansar hon med älvorna. Men en dag är inget som förr, och hennes vänner tycks försvunna. Melina ska snart inse att inget är som hon trott.

OBS! Denna text är framtagen internt av förlaget.

“Det kan tyckas läskigt till en början, men det är en ganska snäll spökhistoria”, säger Daniel som stått för texten. “Det är lite mysrysligt, men bara fram till en viss punkt. När läsaren når dit tänker hen, aha – det är så det ligger till. Du vet, när man visar monstret i en skräckfilm är det sällan otäckt längre. Det är lite samma här.”

Suggestiv stämning i Julia Kovalevas illustrationer.

“Miljön i boken är från min uppväxt. Jag växte upp i Malmberget vintrarna och Tärendö sommartid. Gården i berättelsen ligger någonstans i Pajalakommun, så mycket avslöjas i boken men inte mer. Det skulle kunna vara i Tärendö. Det förekommer några finska uttryck, och inför ljudboken har vi jobbat hårt med att få rätt känsla i uppläsningen. Det får inte låta fel.” Ljudboken planeras släppas i samband med Bokmässan i september.

Daniel berättar också att det finns några påskägg i boken:

“Ja, på något ställe. Det finns till exempel en karta över ön Masona på väggen i huset. Varför hänger den där? De som spelat Sagospelet Skräck kanske känner till att vår värld och Masonas värld sitter ihop och att det går att resa mellan dem för dem som vet hur. Men vad det betyder? Tja, jag tänker att läsarna får fantisera om det.”

En karta över Alea Masona hänger på väggen i bakgrunden.

Tonen på bilderna i boken går i mörka färger.

“Det var ett högst medvetet val. Julias bilder är perfekta för berättelsen. Hon kan gestalta både det lite otäcka och det varma och fina. Hon var perfekt för jobbet.”

Att skräck bara skulle vara för äldre barn och vuxna håller Daniel med om. I alla fall delvis. Eller?

“Alltså, skräck är ju mycket mer än splatter och zombies. Coraline av Neil Gaiman är riktigt bra. Och Jag är en varulvspojke flirtade en del med genren. Sedan finns det mängder med böcker, som Anders Fagers Den elaka vikarien, skriven på rim, avsedd för små barn. Om jag tänker på vad jag läste som barn så fanns där Spöktimmen (med Hans Arnolds fantastiska omslag), och den kunde vara ganska blodig. Men Melina och älvorna är inget sånt. Det är mer en saga med inslag av spökhistoria. Men där det inte riktigt är som man tror. Kanske.”

Boken hanterar frågor som ensamhet, längtan och döden. Men den gör det på ett fint sätt, och är faktiskt trösterik i slutet.

“Ja… Jag tror ju inte på något, egentligen. När det är slut är det slut. Men det här är en saga för barn som kanske börjat fundera på döden. Och vi vill ju inte att de ska ligga med mardrömmar och dödsångest. Så det slutar förlösande. Flera testläsare – vuxna som läste för sina barn – grät i slutet. Det var starkt och gjorde mig stolt. Att jag och Julia kunnat skapa något så påtagligt. Barnen har också kommit med fina kommentarer, men jag kan inte avslöja dem här för då spoilar jag slutet.”

Några av testläsarnas kommentarer om boken

“Vackert om döden. Borde passa sexåringar som börjat tänka på livet och vad som kommer sen.”

– Anna

“Den bästa barnbok om döden jag läst.”

– Mattias

“Tycktes mycket mörk i början, men vilken vändning!”

– Camilla

“Jag grät i slutet, för slutet var så fint.”

– Niklas

Om boken

Melina och älvorna är en kärleksfullt berättad historia om ensamhet, rädsla och döden, med en hoppfullhet som lyser igenom.

Boken är skriven av Daniel Lehto och illustrerad av Julia Kovaleva, och den passar åldrarna 3-6+

Du kan beställa boken här: https://sagospelet.com/produkt/forkop-melina-och-alvorna-daniel-lehto-och-julia-kovaleva-obs-release-i-april/

Boken går även att köpa av välsorterade bokhandlar och hos internetsidor som Bokus, Adlibris med flera.

Möt Julia Kovaleva, som illustrerat Melina och älvorna

Berätta lite om dig själv, vem är du?

Jag heter Julia och jag flyttade från Ryssland till Sverige ett år sedan.

Jag har tyckt om att rita i hela mitt liv och har även försökt skriva och illustrera mina egna böcker. Men dem tycker jag inte om och vill bli bättre på att skriva texter.

Min kärlek till böcker föddes när jag var barn och det var svårt för mig både i familjen och i skolan. Böcker hjälpte mig att fly från verkligheten och samtidigt förstå vem jag är. Där kände jag mig aldrig ensam.

För många år sedan sa jag till mig själv att jag vill lära mig att rita det jag ser i mitt huvud.

Det vill jag fortfarande.

Hur arbetar du med dina illustrationer? Har du en viss process du följer?

Först läser jag hela boken, som jag behöver illustrera, och föreställer hur världen ser ut. Vilka former och färger. Vilka karaktärer.
Sen får jag boken med text på varje sida, läser den igen och skissar snabbt. Första skisserna är alltid konstiga och fula. De är bara för mig själv.

Sen, oftast på natten, skissar mer tydligt och med olika detaljer. De kan jag visa till författaren och få feedback.
Efter det ritar jag en gång till och lägger till färger. Jag brukar rita i biblioteket för det känns mysigt och lugnt. Och inget som stör.
När jag har problemen med idéer, brukar jag promenera. I skogen eller i staden runt sjön. Då kommer många idéer.

Har du några influenser, och isåfall vilka?

Min process påverkas av faktorer som humör och viljan att skapa något nytt. Tyvärr känner jag ibland en tomhet i huvudet och jag kan inte få bra idéer och rita. Då måste jag sluta och vänta när jag får ny energi för det. En bra bok, en promenad i en obekant plats, olika konstverk och att träffa nya människor hjälper till att få inspiration.

Vilka arbetsverktyg har du och hur använder du dem?

Jag älskar rita med min mekanikpenna och göra svartvita bilder. Men det tar väldigt lång tid.
Nu är det bara iPad jag använder. Det är väldigt smidigt och lätt att rita på och jag kan ta den med mig vart som helst.
Jag har inte så mycket erfarenhet att rita digitalt men det går mycket snabbare om man redan kan rita på papper.

Julia Kovalevas suggestiva bilder sätter en perfekt ton för texten. Det som börjar med mörker och rädsla mynnar till slut ut i förtröstan när berättelsen når sitt slut.

Hur skulle du rekommendera den som vill bli illustratör att börja? Vad är viktigast att lära sig?

Det viktigaste är att läsa och träna att rita. Böcker utvecklar fantasin väldigt snabbt.
Man måste rita mycket. Kanske varje dag. Det går aldrig snabbt, men ju mer vi ritar desto fler detaljer märker vi. Men jag rekommenderar inte att rita från bilder vi hittar på nätet. Det gör inte så mycket. Men det funkar att använda som referens.
Om man vill bli illustratör man kan redan börja genom att illustrera favoritboken och korta böcker. Visa till familjen och i olika grupper där andra illustratörer kan utvärdera och ge råd. Börja skapa din portfölj och skicka den till olika förlag.

Till sist, hur känns det nu när Melina och älvorna har release?

Det känns väldigt spännande och jag vill redan bläddra bland sidorna och visa till alla som har stöttat mig och väntar på böckerna tillsammans med mig.

Du kan beställa boken här: https://sagospelet.com/produkt/forkop-melina-och-alvorna-daniel-lehto-och-julia-kovaleva-obs-release-i-april/
Pappa är undersköterska är en kommande bok från Lehto Spel och Media. Julia Kovaleva har illustrerat den också.

Melina och älvorna till förköpspris!

Förköpsprodukt som skickas ut så snart vi fått boken från tryckeriet i april. Hela ordern skickas ut tillsammans med denna bok om du inkluderar den i din order. 

Fram till release bjuder vi på en digital version av boken! Vi skickar den inom några dagar efter din order till den mailadress du registrerar när du beställer. Du kommer även få en länk till den inlästa versionen som ljudbok när den är färdig senare i vår. Gäller enbart förorders! 

Melina är sex år och bor ensam med sin mamma på en enslig gård i Tornedalen. I skogen bakom huset leker hon med vättarna och på ängarna dansar hon med älvorna. Men en dag är inget som förr, och hennes vänner tycks försvunna. Melina ska snart inse att inget är som hon trott.

Melina och älvorna är en kärleksfullt berättad historia om ensamhet, rädsla och döden, med en hoppfullhet som lyser igenom.

Skriven av Daniel Lehto och illustrerad av Julia Kovaleva.

Passar åldrarna 3-6+

Köp boken här: https://sagospelet.com/produkt/forkop-melina-och-alvorna-daniel-lehto-och-julia-kovaleva-obs-release-i-april/