En småbarnsmorsa med för lite tid och för många idéer

Camilla Linde, Pressbild, 2023, författare

Vem är du?

En småbarnsmorsa med för lite tid och för många idéer. Älskar att gejma (just nu blir det mest Fortnite, zero build ftw!), att läsa och att slå på saker under organiserade former (dvs kampsport, så att ingen tror att vi har en Fight club i källaren. Det vore befängt. Vi har ju inte ens någon källare).

Vad har du gjort tidigare?

Jag är en ganska rastlös själ som har gjort lite av varje, allt från att jobba på ridläger och i butik till att driva egna projekt, plugga litteraturvetenskap och jobba på ideella organisationer. Men skrivandet och framför allt berättandet har alltid varit det centrala och det jag tycker är roligast. Jag brinner för det läsfrämjande arbetet och att få kids att fatta varför det är så häftigt att skapa egna världar i sitt huvud.

Vad är din bakgrund som skribent?

2016 gav jag ut min debutbok “Snack Parrows intergalaktiska rymdbyrå för underliga mysterier och piratbestyr” (säg det på ett andetag!). Sedan dess har det blivit tolv böcker till, bland annat fler delar i Snack-serien, science fiction-serien Den längsta resan och hästskräckisen Hästen från vattnet. Jag har även, tillsammans med Daniel Lehto, gjort Snack-världen till rollspel genom Sagospelet rymd samt skrivit för Sagospelet äventyr och Sagospelet skräck.

Tornedalens mysterier, en av böckerna Camilla varit med och skrivit.

Vad är viktigt i ditt skrivande?

Att jag själv gillar det jag gör, annars går det inte. Jag har försökt skriva på uppdrag, men det funkar bara om det är idéer jag går igång på. Jag vill också ha en djupare mening i det jag skriver, och blandar gärna in samhällsfrågor, till exempel frågor om klass och utanförskap, i mina böcker.

För dem som vill lära sig hantverket, har du några råd att ge?

Jag har två råd, som kanske låter som väldigt grundläggande grejer: läs mycket och skriv mycket. Det är faktiskt precis så lätt, och så svårt. Träna på att skriva och läs för att se hur andra har gjort. 

Jo, ett råd till. Du kommer känna att du suger ibland (kanske till och med ofta). Bara lugn. Det är en del av processen och helt normalt. Men du skulle suga ännu mer om du inte ens försökte skapa något, eller hur?

Vad är din relation till Drakar och Demoner?

Jag började rollspela först i vuxen ålder (även om jag nog kan hävda att jag, med min livliga fantasi, rollspelat hela livet). Däremot har jag alltid älskat monsterböcker och världsböcker. Som barn var det en stor inspiration och det öppnade verkligen upp en större värld för mig. En av favoriterna är Jorges bestiarium, monsterboken till Drakar och Demoner 6. Därför känns det förstås extra roligt att få medverka i den här monsterboken. Som att en cirkel sluts.

Vildmarkens varelser skickas till backare och förbokare i maj.

Vad har du bidragit med till Vildmarkens varelser?

Jag har bidragit med beskrivningar av väsen och äventyrsförslag till bland annat myling, skogsvätte, sjörå och skogsrå.

Till sist, några avslutande ord?

Ha så skojigt när du spelar! Men se till att ha någon att hålla i handen. Du vill ju inte råka gå vilse i den mörka skogen.

Och du, man måste inte hålla sig på stigen. Faktiskt kan de mest spännande sakerna ske när man avviker från den. Se bara upp om någon ropar på dig.

Även om de vet om ditt namn behöver det inte vara en vän.

Det kanske inte ens är en människa.

Förebilder: Stephen King, som författare, som människa. Ja, som allt. Att skapa den typen av karaktärer som han gör, det är mästerligt.

Favoritspel: Rollspel: Eon, Brädspel: Drakborgen och Risk, Datorspel: World of Warcraft

Min första rollperson hette: Jag minns faktiskt inte vad den första hette. Men min senaste rollperson var Harald Kindpåse: den orädde hamster-krigaren som svingar det mäktiga svärdet Rostbite. Han drar sig inte heller för att dela ut knogmackor både till höger och vänster.

Lämna ett svar